londondreams

2009 var det år jag vaknade.
Det året jag fick släppa allt som varit och
på något vis försöka se det som komma skall.
Mitt liv förändrades radikalt efter mitt personliga misslyckande.
Nu för första gången på mycket länge vaknar jag faktiskt
med ett leende på läpparna, och skulden känns inte längre så tung.

Någon som alltid har varit på min sida,
vare sig jag har förtjänat det eller inte är min bror.
Som han en gång sa...

allt fint som finns så finns baksidan som en
mörk gränd som man en gång måste vandra igenom,
Se aldrig detta som ditt fel eller något du kunde gjort
bättre eller annorlunda, för vi alla runt dig vet hur bra och fin du är.
Jag ser med glädje fram till att du kommer hem och så snackar vi om detta.
Vi går vidare. När man står och drar i alla trådar och
någon hugger av båda dina händer och du står där hjälplös,
och tar allt ifrån dig, det är då man funderar.
Detta vet bara du , du så fina tjej och skapelse.
Vi tar oss vidare, du har gigantiskt stöd här hemma.  
Så se inte mörker, det är till inget värt. 
Livet är fint , fundera inte ens på annat.
Jag står med ölen , vodkan & cidern redo den dagen du kommer hem till oss.
29 maj , må det bli ett historiskt datum för oss.
Den dagen du lämnar London, och vi får åter igen känna på din fina närvaro. 
Le och var så fin du är Malin, min syster.

Malin,
som jag brukar säga,
Livet är finare än allt du ser och det man inte ser tittar man inte efter.
Göm aldrig dina ögon för himmelriket på jorden.


Han är fin han.
Min bror Mattias.